....blev en riktig pina! Detta år startade jag i en startgrupp bättre än förra året, och här var tempot betydligt tuffare, och jag var dum och hängde på. 58 minuter första milen, och 1,59 på 20 km. Halvmaran var 8 minuter bättre än förra årets! Dessutom hade jag som mål att gå under 4,40 detta år, eftersom jag missade det med 4 sekunder förra året.
Upp till 18 km ca gick det bra, men sen kom den berömda väggen. Saken blev inte bättre av att precis där började 1 mil på Djurgården, utan publik och stöd. Den sista halvan av loppet blev en riktig pina, och när jag var i mål hade jag svårt att stå rakt; jag trodde jag skulle svimma. 4.45:34 blev tiden, 5,5 minuter sämre än förra året, men jag är nöjd ändå. Jag vågade ialla fall satsa på rekord, och iår höll det inte, tyvärr. Jag gick ialla fall i mål trots att det var mycket tugnt!
Upp till 18 km ca gick det bra, men sen kom den berömda väggen. Saken blev inte bättre av att precis där började 1 mil på Djurgården, utan publik och stöd. Den sista halvan av loppet blev en riktig pina, och när jag var i mål hade jag svårt att stå rakt; jag trodde jag skulle svimma. 4.45:34 blev tiden, 5,5 minuter sämre än förra året, men jag är nöjd ändå. Jag vågade ialla fall satsa på rekord, och iår höll det inte, tyvärr. Jag gick ialla fall i mål trots att det var mycket tugnt!
Ett stort tack till alla som peppade utefter banan. Det behövdes verkligen!!
1 kommentar:
Du är en riktig fighter! Härligt jobbat!! Man ska värdera sin insats och inte bara stirra sig blind på resultatet. Att ta sig i mål när man för länge sedan passerat väggen är ju en jätteprestation!!
kramelikram
Skicka en kommentar