Idag, när jag var hos frissan, kommer det in tre stycken, en man och två kvinnor, på salongen. Den ena kvinnan talar svenska, de två andra var hennes släktingar från hemlandet. Kvinnan förklarar att mannen vill att hans fru ska bli riktigt blond. Gullan, min frisör (som själv är turkiska) säger att det blir inte snyggt att färga ett sånt mörkt hår så blont - det kommer inte att passa med hennes ögon, hy och ögonbryn. Gullan lyfter lite på scharletten och säger: "dessutom kommer det att bli fult, hennes hår är förstört det kommer att bli svinto." Mannen envisas. Han tittar på färgkartor för att visa hur han vill att frugan ska se ut i håret. Tillslut säger Gullan:" Om han nu vill ha en blond fru, då kanske han ska byta, för den han har nu kommer aldrig att bli snygg som blondin."
Jag sitter och gapar. För det första besannas alla mina fördomar om att mannen i dessa länder gör precis som han vill med sin fru. Hon får inte ens bestämma hur hon själv ska se ut under scharletten!
Dessutom tycker jag Gullan är störtskön med sina kommentarer. Hon skiter i vad folk tycker och tänker, och hon säger det på ett sånt sätt att man har svårt att hålla sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar