...och i ett preliminärt utlåtande så är även Nonno dyslektiker.
Det riktiga beskedet får vi den 15 november, då även Nonnos mentor kommer att vara med.
Jag tycker att det är jättebra att verkligen få en diagnos om det är det barnet har, men jag blir samtidigt lite deppig. Inte pg a att han är dyslektiker för han är en sån härlig och duktig kille ändå, utan för att jag känner mig så elak. Jag har tvingat både honom och Tilda att läsa en massa, jag har blivit frustrerad när de har läst fel. Jag hoppas att de kan förlåta mig i min okunnighet!
Enligt Lucas lärare finns det även risk att han har samma problem, så jag tänker ta kontakt med hans lärare och be dem skicka iväg honom på en utredning. Bättre om han får diagnosen tidigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar