När de var små så låg de där man la dem. De var nöjda med att man pratade med dem, att man gav dem mat, att man skötte om dem.
Nu är läget ett helt annat!
Man vill göra saker som inte jag vill, typ ränna på stan sent på helgkvällarna. Igår fick jag ett SMS "jag hattar dig" stod det.
Vad ska man säga?
Jag har försökt förklara att det bara är för att jag är rädd att något dumt ska hända dem, det är inte för att vara elak som vi har dressa bestämmelser. Jag förstår att de tycker att vi är orättvisa eftersom "alla andra får", men sånna är reglerna hos oss.
Det var mycket lättare när de var små och nöjda med det lilla!!
1 kommentar:
Små barn, små bekymmer, stora ....
Mina sötnosar har somnat i soffan ;)
Min tid kommer väl också kan jag tro....
Skicka en kommentar